Även om hatkampanjer ofta startar från vissa ämnen eller teman en journalist behandlat så fokuserar kampanjerna sällan på en artikel, ett inslag eller på de journalistiska valen.
En hatkampanj eller riktade trakasserier är lätta att urskilja från berättigad kritik. I en hatkampanj eller i riktade trakasserier är fokus oftast på journalisten som person. I den här webbhandboken går vi igenom hur hoten och hatet kan se ut i praktiken. Varje exempel innehåller tips på hur du kan reagera. Kom ändå ihåg att alla anvisningar och tips inte fungerar eller är mest lämpliga just i ditt fall. Det är viktigt att bedöma varje situation skilt för sig och att fundera på hur allvarlig hotbilden mot dig är.
Handbokens sista kapitel fokuserar på webbsäkerhet. Vi går igenom de viktigaste åtgärderna för en journalist som vill trygga sin integritet och sitt privatliv.
Vi behandlar också vilka följder det kan ha för din mentala hälsa att utsättas för näthat.
Webben är inte separat från resten av livet. Det är en plats där de flesta av oss tillbringar mycket tid, både i arbetet och privat. Webben är ett offentligt rum som tillhör alla. Du har rätt att vara där.
DEL1: Gör så här ifall du …
-
Utsätts för ett dataintrång eller för doxing
Doxing (från engelskans doxxing) är när man via internet undersöker, kartlägger och sedan sprider privat information eller information som kan identifiera en person eller organisation i syfte att trakassera. För att göra detta krävs sällan särskilda hackerkunskaper – informationen kan sökas via sökmaskiner, sociala medier eller offentliga register.
Ta bort information om dig från offentliga register eller söktjänster, vilka kan skada dig.
Granska dina inställningar på alla sociala medier-konton, e-posttjänster och andra motsvarande tjänster. Ytterligare anvisningar om hur du gör detta får du senare i handboken.
Rapportera trakasserierna till den tjänst som upprätthåller sociala medier. I många tjänsters användarvillkor, till exempel Twitters, är doxing förbjudet. I många tjänster är det också förbjudet att ge sig ut för att vara någon annan person. ”Rapporteringsknappen” finns ofta uppe i övre hörnet på Twitter- eller Facebook-meddelandena.
Håll låg profil. De som trakasserar blir ofta ännu ivrigare om du visar att de lyckats med sin skrämseltaktik.
-
Utsätts för trakasserande telefonsamtal
Att banda in telefonsamtal och att publicera dem utan tillstånd av den inblandade parten är en metod som länge använts i Sverige i syfte att trakassera och skrämma politiker och journalister. Det här görs också i Finland.
Samtalen publiceras vanligen på strömningstjänster (exempelvis Youtube eller Bitchute) eller på så kallade hatsajter eller falska nyhetssajter.
Gör en ansökan om att få bort innehållet på Youtube med hänvisning till skydd av privatliv. Andra metoder för att få bort inspelningen finns inte direkt. I Finland är det lagligt att banda in samtal där man själv är den ena parten. Publiceringen i sig är inte olaglig men innehållet eller innehållsförklaringen kan uppfylla kännetecknen för ärekränkning.
Ifall du misstänker att samtalet är ett trakasserisamtal, försök avsluta samtalet artigt och så fort som möjligt. Försök att inte provoceras. De som ringer är ute efter starka reaktioner och kan använda dem mot dig.
-
Utsätts för trakasserande filmning
Förutom trakasserande telefonsamtal har det i Finland blivit allt vanligare med trakasserande filmning. Journalister har i sitt arbete utsatts för detta. En video som filmas med en smarttelefon kan strömmas direkt på webben. Den som filmas har rätt begränsade möjligheter att förhindra filmningen. Det är också svårt att förhindra hatmeddelandena som kan följa efter publiceringen.
Ifall filmaren eller filmarna stör dig i ett arbetsuppdrag kan du, om möjligt, be arrangörerna för ett evenemang att avlägsna den som filmar från evenemanget.
Också de som filmar försöker provocera dig och få dig att tappa behärskningen. Klipp från dessa situationer kan användas utanför kontexten, i helt andra sammanhang. Kom ihåg att människor reagerar på väldigt olika sätt då de i verkliga livet stöter på denna form av trakasserier. Det är helt normalt att inte kunna hålla sig lugn. Försök avlägsna dig från situationen.
-
En riktad hatkampanj, riktade trakasserier på sociala medier
En hatkampanj börjar vanligen med att en person pekar på målet och uppviglar sina följare att ge sig på målet. Detta kallas riktade trakasserier, på finska maalittaminen. I efterhand kan det vara svårt att spåra vem som startat kampanjen. Lyckas man hitta personen så frånsäger hen ofta sitt ansvar i det skedda – någon annan har gjort det smutsiga jobbet för dem. De som medverkar i hatstormen förstår eventuellt inte att de deltar i något som kan vara kriminellt.
I en sådan här situation kan den som utsätts för hatkampanjen få hjälp av att stödjas offentligt. Om andra människor står upp för den som utsätts för hatkampanjen kan det få en del av dem som hatar att försvinna.
Ifall man i hatkampanjen utnyttjat bot-konton kan du rapportera händelsen till den som upprätthåller tjänsten för sociala medier. Koordinerade bot-attacker är vanligen förbjudna i användarvillkoren och leder till att kontona tas bort.
Ifall din webbplats utsätts för en organiserad it-attack bör du få hjälp av professionella inom området.
DEL 2:
Samla in och spara digitala bevis
Spara allt material som kan vara brottsligt. En skärmdump är ett snabbt sätt att spara digitala bevis men en skärmdump kan också ankagas för att ha manipulerats.
Det bästa är att spara materialet som en fil så att du får med så mycket data som möjligt samt en tidsstäm del. Till exempel i Twitters och Facebooks meddelanden finns en tidsstämpel.
Spara e-brev som original eftersom de bär på viktig metadata.
Ifall material om dig finn på någon webbplats (till exempel på en falsk nyhetssajt eller i ett diskussionsforum), spara hela webbplatsen. Du kan spara webbplatsen på din egen dator genom funktionen save as / spara som.
På webben finns också utmärkta arkiveringstjänster. På dem kan du spara vilken som helst webbadress. Spara i så fall url-adressen. Du kan när som helst återvända till sidan med samma adress och dela länken med andra.
Exempel på arkiveringstjänster:
Av fotografier kan du också göra skärmdumpar men du får bättre kvalitet om du sparar fotona som filer. Klicka på bilden så att alternativet ”spara bilden som” … öppnas.
Du kan också spara videon. Till exempel Youtube erbjuder inte möjligheten att spara videon men olika webbläsare har utvecklat tilläggstjänster för att spara videon. Sök till exempel med orden ”youtube downloader” i din webbläsare.
Också för att spara Facebook-videon och Instagram-storys finns webbverktyg.
Andra nyttiga verktyg för videon och foton:
- Youtube Data Viewer – Ett verktyg som utvecklats av Amnesty. Du får reda på när videon laddats upp samt annan metadata.
- In Vid – en tilläggsdel som förenar flera bildsökfunktioner i samma paket.
- Jeffrey’s Image Metadata Viewer, Exif Data– verktyg som ger dig info om bildens metadata, till exempel när bilden tagits samt i vissa fall även var (koordinaterna) ifall gps-funktionen varit aktiverad.
DEL 3:
Vem hjälper?
Arbetsgivaren
Berätta alltid om trakasserier och hot för din arbetsgivare. Arbetsgivaren bör känna till ifall du utsatts för näthat, hot eller trakasserier i ditt arbete.
Kanske du är en av de journalister som tänker att de inte vill visa att hatmejl eller hot påverkar dem. Att utsättas för näthat påverkar alla, på ett sätt eller annat. Det är inget du behöver skämmas för.
I många mediehus finns tillgång till juridisk rådgivning och rådgivning kring datasäkerhet. Tillsammans med arbetsgivaren kan ni göra en säkerhetsbedömning: Finns det en hotbild som omfattar fysiskt våld? Finns det en risk för att någon reder ut var du bor och kommer till ditt hem för att trakassera eller hota dig? Borde saken anmälas till polisen?
Uppdragsgivaren
Om du som frilans utsätts för trakasserier eller hot i ditt arbete är det skäl att berätta om detta för uppdragsgivaren. Uppdragsgivaren bör stödja frilansen på alla tänkbara sätt.
I mediehusen finns det inte alltid handlingsplaner för hur frilansar ska stödjas, men möjligheterna är många. Kan frilansen få tillgång till företagets datasäkerhetstjänster eller juridiska tjänster? Kan frilansen få utnyttja företagshälsovårdens tjänster? Att ge sitt offentliga stöd till frilansen kan också ha stor betydelse.
Kolleger och vänner
Att läsa hot eller kränkande ord om sig själv är inte bra för någon. Under den värsta hatattacken kan du be en vän eller kollega moderera dina sociala medier-konton. Hen kan samla in allt material som eventuellt är brottsligt och städa dina konton så att du kan använda dem igen. Näthatskampanjer går ofta över på några dagar.
Kolleger och vänner kan också anmäla kommentarer och meddelanden som bryter mot de sociala mediernas användarvillkor.
Att ha någon att parata med kan vara ovärdeligt. Kamratstöd av andra som upplevt näthat kan vara extra viktigt.
Journalistförbundet
Finlands Journalistförbund erbjuder till exempel juridisk rådgivning. Förbundet har också publicerat flera offentliga ställningstaganden vilka fördömer hot mot journalister och som kräver åtgärder för att stävja näthat och riktade trakasserier.
Stödfonden för journalister
Stödfonden för journalister hjälper journalister som utsatts för hot, förföljelse och olika former av trakasserier. Fonden har grundats gemensamt av mediehusen och av branschens förbund.
Polisen
Du kan ha utsatts för olaga hot, ärekränkning, förföljelse eller spridande av information som kränker privatlivet. När du gör en brottsanmälan behöver du inte känna till en eventuell brottsrubricering – den bestäms senare av polis och åklagare.
Det lönar sig att göra brottsanmälan på plats hos polisen. En elektronisk brottsanmälan lämpar sig bäst för att anmäla mindre allvarliga brott.
Du behöver inte göra brottsanmälan själv, din arbetsgivare kan göra den.
När du går till polisen kommer du att få frågor om vad du anser är hot eller kränkande material. Det lönar sig att markera dessa punkter i materialet i förväg.
DEL 4:
Hälsa och välmående
Hatkampanjer på webben får konsekvenser. Ditt rykte kan påverkas, du känner dig mer otrygg än tidigare och din mentala och fysiska hälsa påverkas.
Ofta tänker den som utsätts för näthat inte att hen borde eller kunde gå till en läkare. Långvarig stress kan orsaka många fysiska symptom, till exempel sömnlöshet. Stressen kan bli kronisk eller övergå i posttraumatisk stress, så att du upplever den hotfulla situationen om och om igen alltid när du påminns om den.
Ha koll på dina känslor och sätt ord på dem. Du kan uppleva förvirring, rädsla, desperation och skam.
Det är viktigt att ta hand om din mentala hälsa. Vid behov kan du ta avstånd från situationen. I många fall avtar den värsta hatattacken efter några dagar. Å andra sidan kan samma person utsättas för flera attacker och i vissa fall är pågår trakasserierna kontinuerligt.
Kom alltid ihåg att vem som helst kan utsättas. Försök att inte ta saken personligt. Oftast riktas hatet och hoten mot ditt arbete även om hatet och hoten känns personliga. Hatet riktas egentligen mot någonting som du representerar i hatarnas ögon.
Bli inte ensam. Ifall du inte har tillgång till företagshälsovård kan du få hjälp via hälsocentralen, till exempel tid hos en psykiatrisk sjukskötare. Du kan också få hjälp från Brottsofferjouren. Genom Stödfonden för journalister kan du få ersättning för kostnader för kristerapi.
- När hatstormen är som värst, inaktivera notifikationerna/meddelandena för dina sociala medier och för din e-post på din telefon. Då behöver du inte reagera på varje meddelande. Om du följer med hatkampanjen i realtid börjar hatattacken styra ditt liv. Ifall du är tvungen att utsätta dig för hatiska och hotfulla meddelanden, välj själv när du gör det.
- Om möjligt, ta avstånd från situationen och gör saker som lugnar dig. Att ta fysiskt avstånd eller åka bort, till en annan ort, kan också hjälpa.
- Läs inte meddelanden på kvällen innan du går och lägger dig.
- Kom ihåg att du inte behöver sluta använda webben eller sociala medier bara för att de används för trakasserier och hat.
- Kom ihåg att webben inte är separat från resten av livet. Det är en plats där de flesta av oss tillbringar mycket tid, både i arbetet och privat. Webben är ett offentligt rum som tillhör alla. Du har rätt att vara där. Du kan ändå begränsa på vilket sätt, var och vid vilken tidpunkt du utsätter dig för hatretorik som riktas mot dig.
- Ifall de som skickar hot eller hat använder dina privata kanaler, till exempel privata meddelanden på Facebock, blockera dem!
- Kamratstöd kan hjälpa. Vetskapen om att du inte är ensam kan för många vara avgörande för att de vill fortsätta sitt arbete trots trakasserierna och hatet.
Att svara på hatisk respons
Ifall du bestämmer dig för att delta i diskussioner om dig själv och ditt arbete lönar det sig att göra det med ett utpräglat lugn. Hur eller om du svarar på hatmeddelanden är något du ska överväga noggrant. Ifall du bestämmer dig att svara, gör det på dina egna villkor.
Humor är en eventuell strategi, åtminstone i sociala medier. Det är svårt att svara med hat på humor. Vissa har också med framgång använt empati och försökt förstå den som skickar hatmeddelanden. De här strategierna passar förstås inte alla och inte i alla situationer.
- Analysera hotbilden. Känner du personen som trakasserar dig? Vet du något om personen som kan hjälpa dig att förstå vad hens följande steg är? Hur mycket vet hen om dig? Har hen hotat dig direkt eller indirekt?
- Är du redo att möta den som trakasserar dig på webben? Att diskutera med hen kan förvärra situationen.
- Tänker du hela tiden på på hatet och hoten? Påverkar det din hälsa? Hindrar det dig från att koncentrera dig på ditt arbete? Blir du upprörd eller ångestfylld när du tänker på de meddelanden du fått? Om du svarade ja på dessa frågor lönar det sig att låta andra svara på meddelandena.
- Ifall du bestämmer dig för att svara, gör det på dina villkor och i den kanal eller de kanaler du själva valt. Du behöver inte svara i samma kanal som den som trakasserat dig använt, du behöver inte heller vända dig direkt till hen när du svarar. Ofta är det inte bara en person som ligger bakom hatkampanjen.
- Vad vill du säga? Handlar det om att korrigera felaktig information eller att fästa uppmärksamhet vid den pågående hatkampanjen eller vid pågående trakasserier?
DEL 5: Datasäkerhet
Kolla följande:
- Är din adress och ditt privata telefonnummer hemliga? Vid behov kan du på webben göra en spärrmarkering för dig (och din familj) i befolkningsdatasystemet. Ansök om spärrmarkering hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. För en spärrmarkering behövs en skriftlig ansökan samt tydliga motiveringar. Det kan vara tungt att göra en spärrmarkering, ofta räcker ett förbud mot utlämning av uppgifter.
- Byt lösenord tillräckligt ofta. För att skapa och administrera lösenord kan du utnyttja ett program för att administrera lösenord, ett password manager-program, då du enbart behöver ett huvudlösenord. Du kan också skriva lösenorden på en papperslapp som du gömmer hemma, ifall du råkar bli av med den apparat på vilken du använder tjänsten för att administrera lösenord. OnePassword erbjuder ett gratis konto för journalister.
- Använd inte samma lösenord för olika tjänster. Det är det mest typiska sättet att utsättas för dataintrång. Du kan kolla om ditt eget konto utsatts för dataintrång på webbplatsen Have I been pwned.
- Utnyttja tvåstegsverifiering i de tjänster som erbjuder det, exempelvis Twitter, Facebook, Instagram, Linkedin och Gmail).
- Ett bra lösenord är tillräckligt långt och innehåller förutom bokstäver också siffror samt andra tecken. Det bildar inte ett lätt ord och innehåller inte personliga uppgifter, som din födelsedag.
I Facebook:
- Gå igenom inställningarna för din personliga integritet. Använd tjänsten ”view as” för att se hur ditt konto ser ut för en utomstående.
- Granska vem som kan se din vänlista och ändra vid behov inställningarna.
- Granska hur människor kan hitta dig på Facebook och inaktivera möjligheten att hitta dig med hjälp av telefonnummer och e-post. Ta bort möjligheten att se Facebookprofilen i sökmotorer.
- Granska vem som kan tagga dig, till exempel på foton, och vem som ser att du taggats. Du kan ändra inställningen så att de bara syns för dig själv eller godkänna taggar innan de publiceras för andra.
På Twitter:
- Granska vem som kan hitta dig med hjälp av telefonnummer och e-post.
- Inaktivera information om plats.
- Inaktivera taggningsfunktionen. (Alla dessa hittar du under fliken settings & privacy).
På Instagram:
- Om du inte använder kontot för arbete, ändra det till ett privat konto.
- Inaktivera synkronisering av kontakter (settings > account > contacts > syncing).
- Granska ”login activity” det vill säga var och på vilka apparater kontot använts.
På Linkedin:
- Kan någon granska din profil utan att logga in på Linkedinin? Inaktivera i så fall den funktionen. Granska vem som ser din e-postadress och vem som ser din kontaktlista. (Finns i settings & privacy.)
Skriven av Johanna Vehkoo
YTTERLIGARE TIPS:
New York Times Open: How to dox yourself
Näthatshjälpen, svensk webbplats som upprätthålls av organisationen Make Equal och finansieras av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
Freja Wedenborg: Kryptoguide för journalister
PEN America: Online harassment field manual
TrollBusters: http://www.troll-busters.com
Journalisti: Vihakampanja käynnistyy, toimi näin (tästä voi printata simppelit ohjeet esimerkiksi toimituksen seinälle). Emmi Nieminen & Johanna Vehkoo: Vihan ja inhon internet (Kosmos, 2017)
Häiritsevä palaute (asiantuntijoille suunnattu sivusto verkkohäirinnästä)
Atte Oksanen: Verkkoviha koskettaa kaikkia